Vaknade inatt av att sambon ringde på min telefon och säger: "Kom å öppna dörren!" Jag: "Va? är du hemma?" Tittar ut genom sovrumsfönstret för att se om jag kan se vår bil, blir ändå mer brydd när jag ser svärmor som står o vinkar åt mig. Kliver upp ur sängen och går för o öppna ytterdörren.
Daniel var på väg hem från Storsjö igår eftersom han och min far tydligen skulle tina trummor idag. Självklart hade bilj-len lagt av i Åsarna! Mekanikern trodde att det var kamremmen(?) Som hade gått sönder och om så var fallet var det bara att skrota bilen, inte värt o laga.... *Suck*
Så nu är vi alltså helt utan bil, fått en dyr veterinär räkning och det kan ta två-tre veckor innan jag får något beslut från csn.... Livet är väll bara för underbart?
Och som om inte det vore nog så börjar jag få ont i halsen också... *suck*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar